Hur kan vi prata om media? v2

Hur kan vi prata om media?

Media

Konsumera olika medium

Public service

Nästa

#2 Ashkan Fardost – Hur kan vi leva med robotar?

#6 Stefan Hyttfors – "Är vi verkligen redo för framtiden?"

#11 Jens Ganman – "Vi lever i en värld där media vrider på verkligheten"

Nästa

Media är något som har kommit att förändras i grunden genom Internet.

Kommunikationsfilosofen och medieteoristen Marshall McLuhan var känd för sina idéer om hur media påverkar samhället och mänsklig uppfattning. förutspådde internet och hur vi skulle konsumera media redan 1964. Hans kända term ”The Medium is the message” betyder att det vi bör fokusera på och studera själva mediet i sig och inte meddelandet som det bär.

Marshall McLuhan ansåg att olika medier formar våra sinnen och vårt samhälle på olika sätt. Till exempel menade han att trycktekniken, som böcker och tidningar, främjar linjärt och analytiskt tänkande, medan elektroniska medier, som TV och internet, främjar ett mer sammankopplat och holistiskt tänkande.

McLuhans teorier är fortfarande relevanta idag och används som grund för att förstå hur media och kommunikation påverkar oss. Diskussionen om media kan definitivt inkludera hans idéer och inflytande på mediestudier och samhället i stort.

För att prata om media i bredare termer kan vi diskutera olika aspekter, såsom dess påverkan på samhället, olika medieformat och plattformar, media och journalistikens roll, samt fördelar och utmaningar med dagens medielandskap. Här är några frågor som kan hjälpa oss att inleda diskussionen:

Visa mer

Hur påverkar media samhället och individerna? Kan media forma våra åsikter, värderingar och beteenden?
Vilka olika typer av mediaformat finns det, till exempel tryckta tidningar, TV, radio, internet och sociala medier? Vilka fördelar och nackdelar har varje format?
Hur har det digitala landskapet påverkat media? Vilken roll spelar sociala medier i dagens medieekosystem?
Hur påverkar media och journalistik demokratin? Vilken roll spelar de i att sprida information, övervaka makthavare och hålla allmänheten informerad?
Vilka utmaningar står media inför idag, såsom desinformation, fake news och filterbubblor? Hur kan vi främja mediekunnighet och kritiskt tänkande?
Hur kan vi säkerställa ett balanserat och mångsidigt medielandskap med representativa röster och perspektiv?
Vilka etiska frågor är kopplade till media, till exempel integritet, pressetik och rättvis rapportering?
Finns det några exempel på mediehistoria eller specifika mediehändelser som du är intresserad av att diskutera?

Dessa frågor kan vara en bra startpunkt för att utforska ämnet media och dess olika dimensioner.

Visa mindre

Nästa

#16 Per Grankvist – "Fastnar vi i filterbubblor kan vi inte se världen med nya ögon"

#31 Alexander Bard – "Samhället är en enda stor tutte för invånarna att suga på"

Nästa

Vi konsumerar olika medier på olika sätt, och det har förändrats avsevärt med framsteg inom teknik och digitalisering. Här är några vanliga sätt på vilka vi konsumerar olika medier:

Tryckt media: Tryckta medier som tidningar, tidskrifter och böcker konsumeras vanligtvis genom att läsa fysiska exemplar. De kan köpas i butiker, prenumereras på eller lånas från bibliotek.

TV och film: TV-program och filmer konsumeras vanligtvis genom att titta på dem på TV-skärmar eller biografer. Traditionellt sett följde vi tv-sändningar på förutbestämda tider, men med framväxten av streamingtjänster kan vi nu också strömma innehåll när vi själva vill via olika plattformar.
Radio och ljudmedia: Radioprogram och ljudböcker kan konsumeras genom att lyssna på radioapparater, bilradios, datorer eller genom olika streamingtjänster och podcasts.
Digitala medier: Digitala medier, inklusive webbplatser, nyhetsportaler, sociala medier och appar, konsumeras genom att använda elektroniska enheter som datorer, smartphones eller surfplattor. Vi använder dessa enheter för att bläddra igenom webbsidor, titta på videoklipp, interagera med innehåll och delta i sociala medier.
Sociala medier: Sociala medieplattformar som Facebook, Twitter, Instagram och YouTube används för att dela och konsumera olika former av medieinnehåll, inklusive text, bilder och videor. Vi använder ofta våra mobila enheter för att interagera med sociala medier.

Visa mer

Det är värt att notera att tekniken har gett oss en mer individualiserad och interaktiv mediekonsumtion. Vi har nu möjlighet att välja innehåll enligt våra intressen, konsumera det när vi vill och också delta genom att skapa eget innehåll och interagera med andra användare.

Alexandet Bard och Jan Söderqvist skriver i sina böcker om Nätokrater (aktiva digitala spelare i Internetåldern) och Konsumtärer (passiva konsumenter). Nätokrater konsumerar inte utan är medskapare till digital media medan Konsumtärer nöjer sig med att passivt konsumera det som dyker upp i ens flöde. Att aktivt delta och själv bestämma vad jag ska tittat på blir allt mer diffust, eftersom algoritmerna på förhand vet vad vi vill titta på.

På TVn har vi idag appar som Netflix, Disney+, HBO och andra streamingtjänster. Den vanliga reguljär TVn med kanaler minskar i antalet tittare. Joe Rogan är ett annat fenomen som förklarar mycket om medielogik och Internet. Han började podda med sina vänner för 15 år sedan, i sin källare kopplade han ihop sig med sina vänner över Skype och tryckte på record. Joe Rogan tänkte att om han och hans vänner kunde ha så roligt när de pratade med varandra så skulle nog andra tycka det var roligt att lyssna på. Idag har Joe Rogan runt 11 miljoner visningar per månad på Spotify, och påverkar diskursen i mycket högre utsträckning rent globalt än vad Fox News gör som mestadels når USA.

Visa mindre

Nästa

#196: Vem granskar Public Service? – Aron Flam & Jens Ganman

#8 Aron Flam – ”Vi är slavar för staten”

#11 Jens Ganman – "Vi lever i en värld där media vrider på verkligheten"

Nästa

Public service i Sverige strävar efter att vara politiskt oberoende och opartiskt i sin rapportering och programproduktion. Enligt lag ska public service-företagen vara opartiska och ge utrymme för olika perspektiv och åsikter. Det innebär att de inte ska gynna eller främja någon särskild politisk inriktning.

Det är viktigt att skilja mellan politiskt oberoende och individuella åsikter hos medarbetare. Precis som i vilken organisation som helst kan det finnas människor med olika politiska åsikter inom public service-företagen. Det är dock organisationernas ansvar att se till att deras journalistik och programproduktion är opartisk och följer de regler och principer som styr public service-verksamheten. Deras syfte är att erbjuda en mångfald av program och perspektiv som speglar det svenska samhället i sin helhet. Det är därför möjligt att vissa personer kan uppfatta att vissa program eller innehåll inom public service kan vara mer i linje med en viss politisk inriktning.

Visa mer

Med det sagt finns det data som visar att en stor del av användarna av public service-medier i Sverige röstar på partier som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Det beror på flera faktorer, inklusive historiska, politiska och demografiska faktorer.

En förklaring kan vara att public service-medier har ett brett utbud av program och innehåll som lockar en bred publik. En annan förklaring kan vara att public service-medier har en stark tradition av att rapportera om samhällsfrågor och sociala frågor som kan vara av intresse för personer som stöder vänsterorienterade partier.

Visa mindre

Kritik och Respons

Hynek Pallas skriver i GP: Public service begår samma misstag som Navid Modiri

Navid Modiri på Facebook: Vad jag lärde mig av att prata med Jan Helin

Johannes Klennel skriver i arbetaren: Navid Modiris sista mansfest gjorde mig tom inombords.

Navid Modiri skriver i SvD: ”Joe Rogan är inte ond och SvD är inte god”

Victor Malm i Expressen: ”Navid Modiris idéer leder till att skit sprids.”

Navid Modiri svarar Victor Malm i Expressen: Malm föraktar det han inte kan förändra.

Navid Modiri och Johan Grants text till Daniel Ek och Spotify.

Navid berättar om Hur kan vi?s nedläggning i ETC.

Navid Modiri: “Jag står för det öppna samtalet utan kompromiss.”

Loungepodden #172 – Navid Modiri: Hur Kan Vi Ta Farväl?

Research

^{Böcker av Marshall McLuhan}

^{Vad betyder Media-ekologi?}

^{Information om “Toronto School of communication theory”}

^{Chat GPT skrev en låt likt Nick Cave}

^{Aron Flam: Dekonstruktiv Kritik – JENS GANMAN i Public service Deluxe del 2}

^{Joe Rogan om kontroversen kring Spotify och Neil Young}

^{Anna Björklund i tidningen Fokus: JOE ROGAN – SOKRATES AV I DAG?}

^{Joe Rogans ursäkt på Instagram}

^{Prat om ökad polarisering mest snack – en myt}

^{Artikel från Chron: Skillnaden mellan traditionell och alternativ media.}

^{Vilka sitter egentligen på informationen? All-In Podcast – E111: Microsoft to invest $10B in OpenAI, generative AI hype, America’s over-classification problem}

^{Slate skriver om hur Elon Musks inre krets förklarar vad de tänker}

^{Hur kan vi? – #196: Aron Flam och Jens Ganman – Vem granskar Public Service?}

^{“SR SVT UR har 4700 medarbetare. CNN som når en halv miljard människor per dag i ca 36-37 länder har 4000 medarbetare. NSB CBC har runt 950 medarbetare – varför ska svenska Public Service vara så gigantiskt stora?”}

^{www.poddtoppen.se 26 jan 2023 (fetmarkerat vilka som leds eller är sprungna ur Public Service)}

^{Näringslivets Medieinstitut: Public service lutar åt vänster enligt ny studie}

^{SVTs Årsredovisning 2019}

^{Vad har jag fått för pengarna av SVT?}

^{Det här vill SVT}

^{SVTs historia – Tidslinje}

^{Reuters Institute undersökning: Digital News Report 2022}

^{“Trust Me” av Getting Better Foundation. En dokumentär om hur mediateknologi påverkar samhället och vad vi kan göra åt det.}

^{Artikel i Aftonbladet: Högerns dominans av nya medier}

^{Reportage i CNN: This is how dangerous right-wing media *actually* is}

^{Artikel i DN: Mia Mulder håller kulturvänsterns fana högt på Youtube}

^{“Därför vägrar jag (Chang Frick) och Nyheter Idag fortfarande ta emot presstöd”}