Hur kan vi prata om yttrandefrihet - v2

Hur kan vi prata om yttrandefrihet?

Yttrandefrihet

Cancel culture

Provokativ konst

Samtalsaktivism

Desinformtion/
misinformation

Koranbränningar

Hatbrott

Nästa

Hur kan vi prata om yttrandefrihet?

#4 Per Björklund – Hur kan vi prata om yttrandefrihet?

#8 Aron Flam – ”Vi är slavar för staten”

Nästa

Yttrandefrihet är en grundläggande rättighet som innebär att människor har rätten att uttrycka sina åsikter och tankar fritt utan rädsla för censur, repressalier eller rättsliga konsekvenser från staten eller andra makthavare. Det är en grundläggande mänsklig rättighet som skyddas av internationella mänskliga rättighetsdokument, såsom FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Yttrandefrihet innebär att människor har rätt att uttrycka sig både verbalt och skriftligt. Det är en viktig princip i demokratiska samhällen som främjar öppenhet, inkludering och en levande offentlig debatt. Detta omfattar olika former av uttryck inklusive tal, skrift, konstnärliga uttryck, tryckta och elektroniska medier samt att söka, ta emot, sprida information och idéer vilket också innefattar demonstrationer och möten. Yttrandefrihet innebär att människor har rätten att uttrycka sig utan att vara rädda för att bli straffade, förföljda eller tystade på grund av sina åsikter.

Visa mer

Yttrandefrihet är en komplex fråga som diskuteras och debatteras på olika sätt runt om i världen. Det finns olika åsikter och perspektiv när det gäller omfattningen och gränserna för yttrandefrihet. Det är viktigt att vara medveten om att det finns olika synsätt och att debatten kring yttrandefrihet är levande och pågående.

Yttrandefrihet är avgörande för att upprätthålla en sund demokratisk debatt, främja pluralism och mångfald, och möjliggöra för människor att uttrycka sina åsikter och delta i samhället. Det är en viktig princip som bidrar till att skapa öppna och inkluderande samhällen där olika perspektiv kan höras och respekteras.

Visa mindre

Nästa

#73 Fredrik Virtanen – Jag har rätt till min offerkofta

#96 Johan Grant – "Alla är så jävla upptagna med att de ska vara så trygga hela tiden"

#101 Lilla kränkthetsskolan med Johan Grant

Nästa

Begreppet Cancel culture (drevkultur) används för att hänvisa till en form av social utfrysning, där en grupp människor aktivt stänger ute en individ ur sociala och/eller professionella kretsar. Detta sker ofta när en person agerat omoraliskt eller brottsligt och olika grupper i ett samhälle väljer att ta tydligt avstånd från den enstaka individens handlingar. Begreppet associeras även till “syndabock” som är en gammal hednisk ritual med syfte att hålla ihop en grupp, där gruppen i sig avskriver sina synder på ett djur som därefter lämnas i skogen för att dö.

Visa mer

I Sverige finns det flera kända fall av cancel culture där digitala mobbar går ihop och påverkar enskilda individer till en så stor grad att individen förlorar både karriär och familj. Sådana fall har varit till exempel Benny Fredriksson, Martin Timell, Rektor Hamid, Soran Ismail, Sara Kristoffersson, Navid Modiri, Paolo Roberto, Fredrik Virtanen m.fl. De senaste åren har det blivit allt vanligare att personer som blivit utsatta för drev med tiden kommit ut på andra sidan både starkare och med en nyvunnen karriär. Sådana personer är t.ex. Louis C.K, Joe Rogan, Hanif Bali m.fl.

Visa mindre

Nästa

Hur kan vi prata om farlig konst?

#45 Kent Wisti – Svenska kyrkan är snart död.

#54 Lars Vilks – Jag kan inte gå någonstans utan livvakter

Nästa

Yttrandefrihet är inte något ett samhälle bör ta för givet. Det är nämligen inte någon naturlag utan en solidarisk idé som vi människor har hittat på. För att vi ska kunna lita på att vår grundlag faktiskt fungerar i praktiken behöver den testas för att se vad den går för. Vi har sett prov på både provocerande konst där konstnärer som Lars Vilks, Elisabeth Olsson Wahlin, Makode Linde m.fl. har testat gränserna för vad som är okej att yttra, och vi har sett koranbränningar där lagen om det fria ordet står och väger med lagen om hets mot folkgrupp.

#58 Stina Oscarson – Att tro på samtalet gör dig inte till extremist

#83 Dan Korn – Hur kan vi prata om svensk kultur?

#107 Hanif & Per – Två samtalterrorister tog över Hur kan vi-studion

Samtalsaktivism är en form av aktivism som fokuserar på att driva förändring genom att initiera och delta i meningsfulla samtal och diskussioner. Istället för att enbart förlita sig på traditionella aktivistiska metoder som demonstrationer eller politiska kampanjer, betonar samtalsaktivism betydelsen av dialog och öppen kommunikation. Samtalsaktivism kan äga rum i olika sammanhang, såsom sociala medier, offentliga debatter, konferenser, universitetsföreläsningar, poddar eller informella samtal i vardagen. Målet är att öppna upp förståelse, sprida kunskap, utmana fördomar och främja förändring genom att engagera människor i meningsfulla samtal om sociala, politiska eller kulturella frågor.

Visa mer

Samtalsaktivism handlar om att bygga broar mellan olika åsikter och perspektiv för att skapa en atmosfär av respektfullt utbyte och lärande. Genom att möjliggöra öppen dialog och diskussion kan man förhoppningsvis belysa problem och skapa förståelse för olika perspektiv, vilket i sin tur kan leda till att fler människor engagerar sig och agerar för förändring.

Samtalsaktivism kan vara särskilt användbart när det gäller att hantera kontroversiella ämnen eller svåra frågor som rasism, sexism, LGBTQ+-rättigheter, klimatförändringar eller politisk polarisering. Genom att skapa en plattform för samtal och lyssnande kan samtalsaktivism bidra till att bryta ned hinder, främja empati och förändra attityder och beteenden.

Visa mindre

Nästa

#187: All information är inte lika mycket värd – Emma Frans

#183: Hur kan vi prata om begreppet (Antiva(xXx)are)? – Nils Littorin & Filip Sjöström

#182: Vad händer med den vetenskapliga debatten när alla har panik? – Katarina Gospic

Nästa

Ett samtal om desinformation och misinformation behövs av flera anledningar:

Bevara demokratin: Desinformation och misinformation kan hota demokratiska processer genom att påverka val, påverka opinioner och skapa förvirring bland medborgare.

Förbättra mediekompetens: Ett samtal om desinformation och misinformation kan hjälpa till att öka medvetenheten om de metoder som används för att sprida falsk information.
Stärka informationsförsörjningen: Desinformation och misinformation kan påverka människors uppfattningar om vad som är sant eller falskt.
Främja digital medborgarskap: Ett samtal om desinformation och misinformation kan också bidra till att främja ansvarsfullt digitalt medborgarskap. Det handlar om att lära sig hur man interagerar på nätet, hur man identifierar och hanterar information, och hur man deltar i samtal på ett respektfullt och konstruktivt sätt.

Visa mer

Genom att ha ett samtal om desinformation och misinformation kan vi gemensamt arbeta mot att minska spridningen av falsk information, främja sanningsenlig rapportering och bygga ett mer pålitligt informationslandskap. Det är viktigt att involvera olika aktörer såsom medieorgan, innehållskreatörer, utbildningsinstitutioner – gamla som nya, samhällsgrupper och makthavare för att ta itu med denna utmaning på ett heltäckande sätt.

Visa mindre

Nästa

#126 Lena Andersson – Väljer vi att inte förstå så sliter vi isär samhället

#130 Rashid Musa: Icke-muslimer tror att muslimer inte har humor

156: Jag brände koranen för att få asyl i Sverige – Omar Makram

Nästa

Koranbränningar är aktioner där personer bränner exemplar av Koranen, den heliga skriften inom islam. Sådana handlingar är starkt kontroversiella och ofta betraktade som en form av hatbrott eller religiös intolerans. De kan generera starka känslor och leda till spänningar mellan olika samhällsgrupper. När det gäller Sveriges situation i denna fråga har det förekommit fall av koranbränningar som har väckt stor uppmärksamhet och debatt. Dessa handlingar har ibland utförts av individer eller grupper med extremistiska eller främlingsfientliga åsikter. I Sverige har koranbränningar fördömts starkt av olika politiska, religiösa och samhälleliga aktörer. Dessutom har polisen och rättsväsendet agerat för att utreda och åtala personer som har begått koranbränningar, eftersom det kan anses vara ett brott mot svensk lag.

Visa mer

Samtidigt har koranbränningar även lett till debatt om yttrandefrihet och gränserna för religionskritik. Det finns en balansgång mellan att försvara yttrandefriheten och samtidigt bekämpa hatbrott och religiös intolerans. Det är viktigt att skilja på kritik av religion, vilket är tillåtet och skyddat av yttrandefriheten, och hatbrott som syftar till att sprida hat och främja diskriminering eller våld.

Insatser har gjorts för att öka medvetenheten om religiösa och kulturella skillnader, främja dialog mellan olika samhällsgrupper och stärka skyddet för minoriteter. Det är viktigt att föra en fortsatt dialog som inkluderar utbildning, medvetenhetsskapande och främjande av värderingar som respekt, tolerans och ömsesidig förståelse.

Visa mindre

#198: Hur kan vi prata om hat och hot? – Frida Boisen

#47 Michael Wernstedt – Varför behövs en lag för hets mot folkgrupp?

#122 Mandar Apte – Hur kan gängmedlemmar och poliser samarbeta?

Hatbrott är brott som begås mot en person eller en grupp på grund av deras tillhörighet till en viss skyddad kategori, såsom ras, etnicitet, religion, kön, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Dessa brott är motivbaserade och drivs av hat, fördomar eller intolerans. Hatbrott har en djupgående inverkan på offren och kan också skapa rädsla och spänningar inom samhället.

Visa mer

Sverige har inte undgått problemet med hatbrott. Det finns rapporter om hatbrott som riktas mot olika samhällsgrupper i landet. Det kan vara attacker på grund av ras eller etnicitet, religiös intolerans, homofobiska eller transfobiska handlingar, eller andra former av diskriminering och hat. Svenska myndigheter och samhället i stort tar hatbrott på allvar och arbetar för att bekämpa dem. Det finns rättsliga ramar och lagstiftning som syftar till att förhindra och straffa hatbrott. Polisen och rättsväsendet har en viktig roll i att utreda och åtala sådana brott.

Förutom det rättsliga perspektivet finns det också en stark inriktning på förebyggande åtgärder och att främja tolerans och inkludering. Det har gjorts insatser för att öka medvetenheten om hatbrott, främja rapportering av brott och erbjuda stöd till brottsoffer. Dessutom bedrivs utbildnings- och kampanjverksamhet för att motverka fördomar och främlingsfientlighet samt för att främja respekt och mångfald.

Visa mindre

Kritik och respons